Byspråk
Jag tänker ibland
med mitt
byspråk men
ingen ser det.
Jag föddes i en by och jag lärde mig snabbt dialekten som talades där. Bara någon mil bort i en annan by var det en litet annorlunda dialekt. Under flera år sparade jag och skrev ner massor av ord som användes när man talade med varandra i min hemby. Frågan är varför skapades det dialekter i olika byar förr i tiden?
Sverige är ett stort och glesbefolkat land med berg, skogar och långa avstånd mellan byar. Förr i tiden var resor mellan byar ovanliga, vilket innebar att människor i olika områden utvecklade sina egna sätt att tala. Och visste man inte vad en sak skulle heta så kunde det skapas så kallade ljudord. Alltså om man var ute och promenerade i gräset då det regnat kunde det uppstå ett ljud inne i gummistövlarna som då började användas. Och snart visste alla vad det betydde.
Det svenska språket har för övrigt utvecklats från fornsvenskan, som började användas runt 1200-talet.
Dialekter blev en del av lokal identitet – ett sätt att visa tillhörighet till en viss by eller region.
Dialekter uppstod eftersom människor levde isolerat i olika delar av landet, vilket gjorde att språket utvecklades på olika sätt. Historiska språkförändringar slog igenom olika beroende på plats, och dialekterna blev en viktig del av lokal kultur och identitet.
Det skedde ljudförändringar och grammatiska skiftningar som slog igenom olika i olika delar av landet. Exempel: ordet vika (vecka) blev vikka i Uppland, veka i Västergötland och viku i Dalarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar